Humanistbloggen

30 aug

Bli medlem nu!

För bara 100 kr får du ta del av alla föreningens evenemang och förmåner!

Vi har till exempel biljetter till dramaten, stipendier, middagar, pubar och mycket mer.

Tills vidare löser du medlemsskap på kansliet 13-15 eller under onsdagspuben.

Vi ses!

19 aug

Välkomstdag på Gula Villan!

Välkommen till en extraordinär välkomstdag! Gula Villan kommer att erbjuda gratis fika hela dagen fram till klockan fyra. Utöver mackor, kaffe, te och kakor så kommer det att bli tävlingar, tipsrunda och underbar stämning. Efter en härlig eftermiddag följer vår älskade onsdagspub. Stämningen kommer att vara på topp, DJ:arna på två plan och priserna på mat och dryck mer än studentvänliga. Så kom förbi på en fika, snöra på dig dina dansskor och gnugga dina geniknölar, för nu ska den nya terminen firas in!

20 jul

Projekt Athena i Berlin, #3

Fredagens avrundande föreläsningar i ICD-huset på Kurfürstendamm innebar värmen till trots en viss lättnad från onsdagens och torsdagens geografiskt utspridda schema. Lättnad, därför att när solen gassar som den gjort under veckan (35 grader i snitt!) är det i många avseenden göttare att hänga i en föreläsningssal än att springa runt i solen, vilket var fallet under onsdagen och torsdagen.

Dagens första punkt var deltagarpresentationer. Andra motsvarande presentationer hade vid tidpunkten redan gjorts dagarna innan fredagen, varvid allt ifrån masteruppatser till kulturinstitutnätverket EUNIC presenterades. Presentationen av Athena gick bra, och kommentarer på presentationen var av samma art som jag nämnt i första inlägget: jag fick en del kommentarer om att den situation som Projekt Athena ser i Sverige har motsvarigheter i andra Europeiska länder. En deltagare från Tyskland kom fram till mig efter presentationen och berättade att hennes uppfattning av de tyska humaniorastudenternas situation var att de av någon anledning har sämre självförtroende än andra studenter, samt om hur viktigt det är att man förstår att jobba med att förbättra detta.

Under veckan som gått har gensvaret för Projekt Athena varit väldigt bra, vilket är roligt. Mindre roligt, om än inte förvånande, är att de svenska humaniorastudenternas utmaningar beträffande arbetsmarknad, universitetspolitik och självförtroende i hög utsträckning alltså verkar delas av syskonstudenterna i andra länder i Europa. Denna insikt är en av de viktigaste erfarenheterna från veckan som gick, om än inte den enda – insikten att humaniorakunskaper är av stor vikt för den som vill skapa möjligheter för människor att mötas, är en annan erfarenhet. Med mötas menar jag då i det här fallet främst att mötas inom områden som slarvigt kan betecknas som "kulturella": konst, teater, musik, dans och dylika områden. Att detta "kulturella" inte per automatik skapar bryggor torde de flesta vara överens om; med fördjupade kunskaper om kulturell och social dynamik har man ett nödvändigt verktyg – om än naturligtvis inte en absolut garanti – i det arbete som syftar till att dialoger mellan exempelvis sociala grupperingar, regioner eller länder inte utmynnar i monologer.

Oavsett alla saker som humaniorakunskaper kan användas till, vore de intressant att närmare utforska skillnader och likheter i humanisters situation i olika europeiska länder, och utbyta erfarenheter kring detta ämne. Jag tror att vi skulle kunna ge varandra mycket inspiration, faktiskt. Såväl beträffande vad som bör göras, som hur detta kan göras.

Sedan igår är jag tillbaka i Stockholm. Det var fint att vara i Berlin, men jag är fullkomligt nöjd med att bada i Mälaren. I solen läser jag Christopoher Isherwoods Goodbye to Berlin, boken som tjänade som förlaga till kultfilmen Cabaret, ni vet. Filmen är fantastisk, men boken är baske mig ännu bättre.

Simon Junström

16 jul

Projekt Athena i Berlin, #2

Onsdagens tolvtimmarspass, med bland annat ett besök i tyska Förbundsdagen och ett i tyska UD på dagordningen, följdes under torsdagen av ett besök på Rumänska kulturinstitutet i Berlin-Grunewald. Seminarierna utmynnade i intressanta diskusisoner kring några få, väl utvalda frågor. (Den om varför stadsdelen inte skriver sitt namn med ü lämnades dessvärre, om än inte helt oväntat, obesvarad.) Mest spännande för Projekt Athenas del var kanske det seminarium där talaren avhandlade och problematiserade strategier för kulturprojekt med klyftöverbryggande ambitioner. Efter en analyserande utläggning utförd efter de humanistiska ämneskonsternas alla regler, gavs som sig bör i dylika lägen fler relevanta följdfrågor än konkreta svar – men så är det ju egentligen också diskussionerna och följdfrågorna som framför svaren är det väsentliga i den här typen av sammanhang.

Mellan å ena sidan eftermiddagens övningar, där bland annat en presentation av en av årets tre europeiska kulturhuvudstäder Ruhr framfördes, och å andra sidan det att kvällens avslutande berlinerfalafel intogs, besöktes en tvåvåningars dokumentärfotoutställning på det världsberömda men numera nedläggningshotade C/O Berlin i Mitte. Hundratals besökare i alla åldrar var där för att titta på fotona, vilket inte kommer vara fallet så länge till; huset har sålts, och C/O Berlin ska ut senast april nästa år. Ryktet gör gällande att fastigheten inom kort kommer husera ett köpcentrum. Om huruvida ett sådant skulle öka Berlins attraktionskraft som konstmetropol, som turistort eller för den delen som plats för fler följdfrågor än svar kan diskuteras – i vilket fall är det läge för den som i sommar befinner sig i den tyska huvudstaden att ta en titt. Det är fett värt.

Simon Junström

13 jul

Projekt Athena i Berlin, #1

I Berlin är det så varmt att man kan rosta kaffebönor på järnvägsrälsen, och sedan i söndags eftermiddag sitter jag som representant för Projekt Athena i ett seminarium på Kurfürstendamm. Rubriken på träffen är Arts as a Cultural Diplomacy och som värd står den privata organisationen Institute for Cultural Diplomacy i samarbete med bland andra forumet European Cultural Parliament.

Kulturell diplomati, som är den gemensamma nämnaren inom ICD:s arbetsområden, behandlar hur kultur- och idéutbyte kan utgöra ett verktyg i skapandet av relationer mellan länder, regioner och sociala grupper. De andra deltagarna i seminariet är från olika fält: kulturadministration, konstutövning och statsvetenskap exempelvis. Påfallande många har en humanistexamen eller motsvarande.

Mina förhoppningar med att delta i seminariet är framför allt tre. För det första hoppas jag få tillfälle att fördjupa mina kunskaper i området kulturell diplomati. Jag hoppas för det andra kunna dra slutsatser om vad för roll humaniorakunskaper kan spela däri och, för det tredje, även kunna se vad för reaktioner jag kan få på Projekt Athena. De första två frågorna dröjer det till seminariets slut innan jag kan ge ett så bra svar som möjligt, men den sista kan redan nu sammanfattas i ett ord – positivt. Peppande pårop har mottagits, och i samtal med studenter i humaniora från andra länder får jag bilden av att humaniorastudenterna i Sverige inte är ensamma i uppfattningen om vad humaniorautbildningen har, och vad den saknar. Exempelvis beklagade en deltagare från från ett centraleuropeiskt land de knappa möjligheterna till praktik för humaniorastudenterna vid hans universitet, och en från ett sydeuropeiskt land uttryckte sin önskan om att humaniorastudenterna borde få mer guidning i hur deras kunskaper kan användas i arbetslivet.

I övrigt är seminariet spännande. Idag har vi besökt en kulturinstitution i Moabit, en stadsdel som allmänt anses belastad med sociala problem. Vi har fått höra hur man från gräsrotsnivå arbetar med kulturuttryck i olika former för att stärka områdets sammanhållning och sociala situation. Senare i veckan ska vi besöka Europeiska kommissionens berlinrepresentation och få höra om EU:s kulturpolitik – och på fredag ska jag hålla presentationen av Projekt Athena inför seminariet. Allt mellan himmel och jord alltså. Appropå det: hoppas vädret blir snällare framöver. Framför gårdagens fyrtio grader och tryckande sol önskar jag typ tjugonio, bris och lite trevliga cirrusmoln.

Simon Junström

1 jul

En frivillig värld

Sedan i natt, natten till den 1 juli, existerar inte kår- och nationsobligatoriet i Sverige längre. Detta innebär att det är frivilligt att bli medlem i en studentkår, nation eller fakultetsförening.

HumF är just en sådan fakultetsförening som drabbas av avskaffandet. Visserligen får föreningen stöd från fakulteten för fortsatt verksamhet, men det kommer krävas en enorm omställning för att verksamheten ska kunna fortleva. Medlemmarna är våra besökare och våra vänner, men också våra arrangörer och de som ser till att föreningens verksamhet alltid hålls vid liv.

HumF:s ordförande förklarade på den senaste Valborgslunchen att:

Medlemskapet i föreningen har fram tills nu alltid varit obligatoriskt, men engagemanget i föreningen har aldrig varit obligatoriskt.

En kamp för överlevnad.

Det kommer även vara svårt för studentkårerna i hela landet att överleva. Enligt Sveriges förenade studentkårer (SFS) försvinner nu en tiondel av alla studentkårer i Sverige. Detta som en konsekvens av det underfinansierade förslaget som kom från Utbildningsdepartementet.

Den utredning som gjordes inför avskaffandet av obligatoriet såg studenternas medverkan i lärosätenas arbete som en kvalitetsdimension i verksamheten och ansåg att staten måste säkerställa fortsatt medverkan från kårerna genom att anslå 310 kronor per helårsstudent och år. Kårerna får nu bara 97 kronor per student och år. Regeringen ansåg att denna summa skulle vara tillräckligt för att bedriva en grundverksamhet. Någon utredning av konsekvenserna och riskerna av en underfinansiering presenterades aldrig. (Sveriges förenade studentkårer, SvD Brännpunkt)

På Stockholms universitet har vi det relativt tryggt, eftersom vårt universitet beslutade att bidra med nära 10 miljoner kronor till studentinflytandet och studentlivet hos studentkåren och fakultetsföreningarna. Så lyckligt lottade är inte mindre studentkårer i Sverige. Men Stockholms universitets studentkår (SUS) kan även räkna med lite högre frivilliga medlemsintäkter än väntat då ett kårmedlemskap kommer vara ett krav för att kunna stå i SSSB:s bostadskö.

Kvar återstår att se hur det blir för fakultetsföreningarna och deras verksamhet. Ett försök till att koppla medlemskapet mellan studentkåren och fakultetsföreningarna gick i stöpet i våras. Det var en modell inspirerad av Studentlund, som är ett samarbete mellan studentkårerna och nationerna i Lund. Utan samarbetet kommer man nu behöva separata medlemskap i studentkåren och en fakultetsförening som student vid Stockholms universitet.

Därför blir det extra viktigt med medlemskapet i Humanistiska föreningen nästa termin. Det är viktigt att humaniorastudenter och alla andra på universitetet inser vikten av en samlingsplats, ett diskussionforum och ett ställe att slappna av på. Humanistiska föreningen kan erbjuda det, men även mer. Kanske inser studenterna till slut att ett medlemskap i HumF är ett medlemskap i världens bästa fakultetsförening.

Tanvir

Läs mer om avskaffandet här:

1 jul

Projekt Athena risar och rosar i Almedalen

Den 5 juli klockan 16.30-16.45 på Kårhuset Rindi i Almedalen

Projekt Athena avslöjar vem som får historiens första Årets Athena utmärkelse, vilket går till en person som under läsåret 2009/1o har arbetat för humanioras sak i utbildningsväsendet och samhället. Dessutom passar vi på att risa något som försämrar förutsättningarna för humaniora.

Denna kvart är en del av DIK:s, facket för dem som arbetar inom kultur och kommunikation, program under Almedalen. (Se resten av DIK:s program här.) Deltar gör Christoffer Ivarsson, projektledare i Lund och Karin Nordlund, projektledare i Uppsala samt Amanda Sjöquist, studenthandläggare och samordare DIK.